Prestandajämförelsen av DBB och DIB-tappmonterad kulventil

Kulan på en tappmonterad balventil är fixerad och ventilsätet är flytande. Ventilsätet kan delas in i enkelkolvseffekt (SPE) eller självavlastande verkan,

och dubbel kolveffekt, (DPE.) Ett enkelkolvsventilsäte kan endast tätas i en riktning. Ventilsätet med dubbla kolvar kan uppnå tätning i båda riktningarna.

Om vi ​​använder symbolen → │ för SPE-kolven och → │←-symbolen för DPE, kan de fyra typerna av ventiler som anges ovan identifieras med hjälp av figurerna 1-4

Fig 1 DBB (SPE-SPE)

Fig. 2 DIB (DPE+DPE)

Fig. 3 DIB-1 (SPE+DPE)

Fig4. DIB-2 (DPE+SPE)

I figur 1, när vätskan strömmar från vänster till höger, spelar uppströmsventilsätet (SPE) en tätande roll, och under inverkan av vätsketrycket,

uppströms ventilsätet fäster vid kulan för att uppnå tätning. För närvarande spelar nedströmsventilsätet ingen tätningsroll.

När en stor mängd högtrycksgas genereras i ventilkammaren och det genererade trycket är större än fjäderkraften från nedströms ventilsätet,

nedströms ventilsätet kommer att öppnas för att uppnå tryckavlastning. Tvärtom, nedströms ventilsätet fungerar som en tätningsfunktion,

medan uppströmsventilsätet fungerar som en övertrycksavlastningsfunktion. Detta är vad vi kallade dubbelblock och luftningsventil.

I figur 2, när vätskan strömmar från vänster till höger, kommer uppströmsventilsätet (DEP) att spela en tätningsroll,

medan nedströms ventilsätet också kan spela en tätande roll. I faktiska produktionsapplikationer spelar nedströmsventilsätet faktiskt en dubbel säkerhetsroll.

När uppströmsventilsätet läcker, kan nedströmsventilsätet fortfarande förbli tätt. På samma sätt, när vätskan strömmar från vänster till höger,

nedströmsventilsätet spelar en viktig tätningsroll, medan uppströmsventilsätet spelar en dubbel säkerhetsroll. Nackdelen är att när högtrycksgas

genereras i ventilkammaren, kan varken uppströms eller nedströms ventilsäten uppnå tryckavlastning, vilket kan kräva användning av en säkerhetsventil

ansluten till utsidan av ventilen, så att det stigande trycket i kaviteten kan frigöras till utsidan, men samtidigt tillför det en läckagepunkt.

I figur 3, när vätskan strömmar från vänster till höger, kan uppströmsventilsätet spela en tätande roll, och nedströms tvåvägsventilsätet kan också

spela en dubbel tätningsroll. På detta sätt, även om uppströmsventilsätet är skadat, kan nedströmsventilsätet fortfarande förbli tätt. När trycket inuti

hålrummet plötsligt stiger kan trycket släppas ut genom uppströmsventilsätet, vilket kan sägas ha en liknande tätningseffekt som de två tvåvägsventilsätena DIB-1,

Den kan dock uppnå spontan tryckavlastning vid uppströms ventilsätesänden, och kombinerar fördelarna med både DBB- och DIB-1-ventiler.

I figur 4 är det nästan samma som i figur 3. Den enda skillnaden är att när trycket i ventilkammaren stiger inser den nedströms belägna ventilsätesänden

spontan tryckavlastning. Generellt sett är det ur ett teknikperspektiv mer rimligt och säkrare att släppa det onormala trycket i mitten

kammaren till uppströms. Därför kommer den förra designen att användas, medan den senare designen i princip saknar praktiskt värde, vilket är mycket sällsynt i praktiska tillämpningar.

Det bör betonas att i allmänhet spelar uppströmsventilsätet en viktig tätningsroll och används ofta, vilket resulterar i en hög sannolikhet för skador.

Om nedströms ventilsätet också kan spela en tätande roll vid denna tidpunkt är det en fortsättning på ventilens livslängd. Detta är också anledningen till att DIB-1 och DIB-2 (SPE+DEP)

ventiler har lång livslängd jämfört med andra ventiler.